Barocken, cirka 1660-1720. Stora tunga möbler som utstrålade makt och inflytande. Det var sparsamt med stolar, men de som ändå fanns var stora karmstolar med höga ryggar, klädda i siden eller sammetstyg.
Senbarocken, 1720-1750. Nu blev formerna mjukare. Stolarna blev något mer bekväma. Sitsen var bredare. Ryggen var böjd i en mer följdsam kurva. Sitsen var bredare och benen svängda i ett S och avslutades med en "kulklo-fot"enligt engelsk förebild. Holland samt England och Queen Anne var huvudinspiratörerna för svenska möbeltillverkare. Stolarna var klädda i gyllenläder eller i enklare fall i kalvskinn.
Rokokon, 1750-1775. Franska konstnärer kallades till Stockholm för att inreda Stockholms slott. Arbetet pågick i tjugo år, från 1737 och framåt. Rokoko-stolen tillverkades i björk, al eller annat lövträ och målades i ljusa, klara färger. Rokokoformerna var kurvigare än tidigare och med en mjukare övergång mellan sarg och stolsben. Den andra huvudtypen av stol var franskinspirerad med stoppd sits och rygg och med en svängd kontur. Rokokons stolar var vanligtvis klädda med ett tryckt bomullstyg eller med sitsen i tätare bomullsväv med vaxad yta. Mönstren bestod av blommor eller slingrande diagonala band.
Gustavianskt, cirka 1775-1785. Det var kungen Gustav III som gav namn till den gustavianska stilen. Den franske kungen Ludvig XVI gav också namn åt motsvarande stil i Frankrike, Louis seize. Det gemensamma för stilarna är att de böljande rokoko-linjerna ersattes med starmare, rakare former. Stolarna var oftast målade i grått eller grågrönt. På slott och herresäten var stolarna mestadels förgyllda. Den vanligaste klädseln var rutig eller randig linnelärft.
Sengustavianskt, cirka 1785-1810. Gustav III reste 1783-1784 till utgrävningarna av de antika städerna Pompeij och Herculanecum i Italien. Han kom tillbaka med nya idéer till Sverige, Nu skulle stilen vara ännu stramare än förut. Helt nya former såg dagens ljus. Salongsstolarna hade ofta liggande stoppad rygg uppburen av svarvade spjälor. En klassisker är baljfåtöljen med sin karaktäristiska svängda stoppade ryggbricka.
Empir, cirka 1810-1830. Sveriges tronföljare, Jean Baptiste Barnadotte, landsteg i Helsingborg i oktober 1810. Han tog med sig en franska empiren till Sverige. Stilen kallas ofta i Sverige Karl Johan-stil. Stolarna var oftast tillverkade i mahogny – inte sällan med inslag av förgylld brons – och nätta. Benen var framåtböjda och bakbenen bakåtböjda. De var klädda i starka färger som lysande gult, rött, grönt eller blått. Dekoren var oftast hämtad från antiken eller Egypten med sfinxar, delfiner, lejontassar eller med mer krigiska emblem så som örnar eller sköldar.
Senempir, cirka 1830-1850. Under senempiren blev stolarna nättare. De är lätta men inte bekväma. Stilinflytandet kom främst från Tyskland och England. Stolarna hade ofta sits i rottingflätning. Finare stolar kläddes ofta i sidentyg med en blomranka i varannan rand. Sidenmoaré, ylledamast och hemvävd linnedamast utgjorde ofta stolsklädsel. Stolsitsarna skyddades ofta med randiga överdrag.
Nystilar, cirka 1830-1900. Det fanns en stor lusta att experimentera med gamla möbelstilar under 1800-talet. Först ut var Nygotiken (cirka 1825-1845). Stilen kom från England och var inspirerad av medeltiden och den grekiska arkitekturen. Den avlöstes av Nyrokokon (cirka 1845-1900). Det var en internationell stil med ursprung i England och Frankrike. Det var mörka träslag, främst valnöt och mahogny. Benen av kraftigt S-svängda. Resårstoppningen gjorde entré och blev succé. Möblerna kläddes ofta i sidendamast, plysch eller korsstygnsbroderi. Nyrenässans och nybarock (cirka 1865-1900) hade rötter i Tyskland. Nu kom den tyngre möbelstilen tillbaka. Stolsbanen var ofta kraftigt svarvade med mycket utsmyckningar. Det var ofta stora ekmöblemang som möblerade de borgerliga hemmen. Tapetserarstilen (cirka 1875-1895) kallas för "tapetserarnas gyllande era". Nu var hela möbeln täckt av stoppning så att inget trä skulle synas. Fransar täckte benen.
Jugend, 1895-1915. Bort med det tunga, mörka - in med ljus i de svenska hemmen. Möbler började masstillverkas. En klassisk jugend-stol är den mörka ekstolen med äppeldekor i ryggkrönet. De fanns i många svenska hem på 1910-1920-talet.
1920-talsklassicism – eller Art déco. Lyx och elegans präglade art décon. Intarsian kom.
